Har precis pratat med en väldigt fin tjej, som har varit med om exakt samma sak som mig. Träffat en kille som är intresserad, vet inte riktigt vad man känner, men satsat, känt något, blivit sårad. Mår dåligt i hjärtat när jag ser att hon går igenom exakt samma sak jag gick igenom.

Men ingen och inget kan hindra mig från att leva mitt liv. Jag måste bara inse det. Jag är på min väg att bli tusen gånger starkare och ingenting kan få mig att stanna.

Min skoldag har verkligen varit tråkig. En sån dag, där man är precis så mellanmjölkssvensk man kan bli. Ingenting speciellt händer, och man går bara omkring i sin gråa dimma. Hatar sånna dagar.

Jag börjar längta något så fruktansvärt till värmen. Mår dåligt bara jag skall gå av bussen, och möts av denna kylan. Jag ORKAR inte mer! Komsi solsi!

Detta blev ett deppinlägg, men vem bryr sig? Bloggen är till för mig. Egohannah.

Jag gillar Bullevoice.

Puss

/h

Känner mig som en riktig skolflicka idag, har på mig nån tunikavariant som ser ut som en brittisk skoluniform. Hur som helst, I like it!

Har upptäckt Eliza Doolittle, oh herregud vad bra hon äääär!

Nu måste jag springa till bussen, puss

/h